söndag 15 november 2015

Gott och ont


En tid var man ständigt får läsa grymma, brutala nyheter. Mänskor som lider, mänskor som lever under ständig rädsla. Våldtäkter, djurplågeri, mänskohandel, pedofiler, känns som om listan är oändlig. Vet int ibland riktigt hur jag ska hantera allt som händer runt om i världen. Känner sorg och empati. Känner ilska, rädsla men slutligen, känner jag mig ganska hjälplös i det hela. Endel är nu besvikna över att folk sörjer endast för Paris, då det faktiskt dagligen händer lika brutala saker runt om i världen precis som det som hände i Paris. De undrar varför Paris får så mycket mer uppmärksamhet. Visst är det sorgligt att det är så. Jag kan inte säga att jag sörjer enbart för vad som hände i Paris, det inte sant. Men, jag känner det någonstans djupare inom mig då det händer något i ett land var jag kunde möjligen själv ha varit, i ett land var någon jag känner bor, i ett land var det bor folk som tror på ett liv som jag får leva. Det väcker starka känslor i mig, hela situationen i världen. Ibland önskar jag faktiskt att jag var lyckligt omedveten om allt som händer, att jag levde i en egen liten bubbla faktiskt för att inte grubbla ständigt över allt missöde. Världen blir inte bättre av att jag ligger uppe på natten och grubblar. Fastän jag känner mig hjälplös över vad som händer i hela världen så tror jag att alla kan ändå göra gott och vi får inte sluta tro på det goda i livet, det finns så mycket gott iallafall ♥ Vi måste älska våra närmaste. Hjälpa då vi kan hjälpa. Njuta av stunden och visa åt alla i sin omgivning att livet ÄR värt att leva. Jag tror faktiskt att just det gör den här världen till ett bättre ställe.  

Nu då jag fick det ur hjärtat så kan jag gå över till vad som pågår hos oss, här på Villa Bärre. För här är det väl aldrig sådär lugnt och "normalt". Tiden bara rinner ur handen som sand och barnen växer så det knakar... och snart är det JUL!!!  


Vi tog lite tjuvstart med julpyssel med Adelie och gjorde en tomte och lite granar av modelleringsmassa som man kan lufttorka. Dom har torkat nu (i några veckor:)) och väntar på att bli målade! Massan kan man köpa på t.ex Sinooperi.

Spetssockor
Har stickat så att fingrarna säkert snart blir krokiga och vinda. Att sticka enligt mönster var nog enklare än jag trott. Har alltid tyckt att stickningsmönster ser ut som hebreiska, men en fredag kväll efter en liten alkoholdos så gick det så bra så att läsa mönster ;) När ska vi ordna stickcafé här?


Mönstret är från Novitas tidning och det var avsett för en vuxen i fotstorlek 38-39, men tydligen stickar jag då lite spänt för skaftet blev rätt så smalt. Fick lov att sticka fotdelen så att den passa på Adelie istället.



 Sen lite SUNNUNTAI-ILLAN KEVENNYS åt er alla!
Ni som har barn och hundar... Tänk er in i det här. Du har fått en ledig dag från jobbet. Det är ändå bråttom på morgonen, barnen ska ju till skolan/dagis. Hundar ska matas, barnen ska ha morgonmål, hundarna skall ut, tassarna torkas eftersom dom sprungit i leran. I sista minuten ut till bilen för att hinna i tid till skolan. Barnen ätit Weetabix men själv låter du bli att äta för att sen kunna sitta ner och ta en kaffe och äta morgonmålet i all sköns ro.

 Laddad för dagen alltså!

Kaboom!
Jag glömde Weetabix paketet på köksbordet då jag förde barnen till skolan/dagis...
Vet ni hur hårt Weetabix sitter fast då det en gång blivit vått och torkat fast i golvet? Jag vet!

Nu då jag en gång har känslorna så på ytan så KRAM till er ALLA som mer eller mindre är del av mitt liv,  ni är så viktiga så!

Kiitos Pia ihanista kukista!


// Joanna