Hälsningar från babybubblan

 Lite över en vecka har gått sen lille Vince kom till världen och livet känns just nu väldigt nytt och spännande. De senaste månaderna innan har varit rätt så händelserika och då allt program var undanstökat och jag kunde pusta ut så var det mer än klart att lillkillen var påväg ut :) Bloggen har förstås därför luggit tyst då livet rullat på med stormfart. Nu har det varit mer än ljuvligt att bara vara och njuta en sista gång av livet i babybubblan. Det är 10 år sedan jag blev mamma för första gången och 7 år sedan jag senast fött barn, och var nu mentalt beredd på att allt kanske inte skulle gå så "enkelt" då man nu liksom var 10 år äldre också...! Men blev positivt överraskad över att allt faktiskt gått mer än väl! 

Har så mycket jag skulle villa få skrivet ner som hänt sedan årets början men börjar med att kort skriva ner om det som nu ligger närmast, förlossningen.

Hade beräknat datum 12.4 och hade förberett mig själv på att jag får stå ut lite längre än så, då både Jason och Adelie kommit efter beräknad tid. Fredagen 7.4 tog Pate ledigt från jobbet så att vi kunde få källaren flyttfärdig, dvs att vi kunde få flyttat vårt sovrummet ner till nedrevåningen och alla babykläder, sängar och allt annat som låg i lådor plockat på sin egen plats. Vi hade spenderat många långa kvällar före det med att få allt klart för flytten. Hur man än planerat och räknat att man hinner få allt klart så kommer det A-L-L-T-I-D någonting oförvänat emot då man fixar på gamla hus...! Men som sagt, på fredagen var det dags att flytta och det gjorde vi också. 

En fredag som vi kommer ihåg länge!

Kändes helt overkligt och det är en dag både Pate och jag kommer ihåg länge! På lördag åkte Pate och Jason iväg till Vanda för handboll och hämtade samtidigt sista remontmaterialet till källaren. Jag drog en sista spurt till IKEA och inskaffade det som ännu fattades. Att lyfta ens det minsta lilla kändes helt fruktansvärt så det var tur att jag hade syster Lisa med mig :) På söndag varva jag ner påriktigt. Åt upp chokladen (hela chokladplattan!) jag packat ner i kassen jag skulle ta med till sjukhuset och ordnade lite program åt mig för nästa vecka, det är ju bästa sättet att få förlossningen igång :) 

Klockan 01 på natten vaknade jag, trodde jag hade pissbrådska men följande sekund förstod jag att vattnet gick. Kändes rätt så skönt att förlossningen inte satte igång direkt utan vi hade tid att ringa in barn/hundvakt. Sen bar det åt till TYKS, och visste att vi skulle få träffa Vince om senast 2 dygn. Hade sammandragingar nu och då, precis som den senaste veckan men inget regelbundet ännu. Blev inskriven på avdelningen och skickade Pate hem och sova då det ännu inte verkade vara på gång. Sov sedan natten igenom och vilade mig ännu på morgonen. På förmiddagen satte sammandragningarna igång och jag larmade in Pate. Efter 2 timmar med regelbunda sammandragningar med 5-7 minuters mellanrum var det dags att se hur min kropp jobbat för att öppna väg för V. Hur glad blir man inte av att höra att läget inte har ändrats ett dugg sen vi kommit in på natten.  Hann säga några välvalda ord, och sen fick jag vad jag ba om, för sen satt det igång med stormfart...!! Sammandragningarna kom med 1 minuts mellanrum och började kännas som man inte hann få andan däremellan. Sen blev det bråttom ner till förlossningssalen, för två timmar efter att det blev fart på det hela så föddes redan Vince. Krystningsfasen tog under 2 minuter och nu var det äntligen över!

Måste säga att varje förlossning har kännats för var gång som en bättre upplevelse än den föregående. Inte för att någon skulle ha varit lättare än den andra, fastän nog kortare, men delvis för att man säkert vet vad det går ut på men även till stor del för att barnmorskorna på TYKS var helt underbara denna gång! Blev ett fint minne som en sista förlossning för mig. Nu njuter jag av livet som 3 barns mamma med 5 hundar och försöker få någon sorts rutin på det hela. Kanske lättare sagt än gjort just nu, men man kan bara göra sitt bästa ;)

Stolt storasyster

Här ännu som "loppukevennys" foton ur Adelies vinkel från de senaste veckorna :) Pigga och fräscha föräldrar med  snygga remontkläder 

Till näst skall jag visa er hur källaren ser ut nu då den faktiskt är (nästan) helt klar. 

Gott Nytt År!

Nyårsafton,  nu är det bara några timmar kvar och sen är 2016 slut. Det har varit ett år med förändringar, både goda och dåliga, men alla nödvändiga. Ju äldre jag blir desto mer känner jag tacksamhet för de allra små sakerna. Visst grubblar jag över en massa små onödiga saker precis som förrut (!), men det hör väl till mänskans natur och är ett sätt att sträva framåt. Men kan nog lättare för varje år som går släppa loss från stress och bekymmer. Jag menar alltså just de här vardagliga bekymren som inte gör någon till nytta att man går och stressar över. Däremot så bekymrar jag mig destomera över allt annat som händer runt om i världen, sånt som jag inte kan rå för.

På tal nu om vardagsbekymmer då, så här är läget med källaren:

Fönster och gipsskivorna på plats. Gamla  och nya väggarna utjämnade och spacklade och slipade och spacklade och slipade och spacklade och slipade och DAMM överallt :) 

Bottenmålningen gjord och som slutlig målning har vi valt Annie Sloans wallpaint. Älskar kalkmålning, kalklitiren till exempel, men det är nog ingen slitstark yta och lämpar sig kanske inte så bra till en barnfamilj med 5 hundar...! Ville ändå ha en vacker levande yta och hittade då Annie Sloans wallpaint som borde vara slitstarkare än vanlig kalkmålfärg. 

Om Annie Sloans wallpaint hittar du mera här >> 

Återstår att se hur bra den sen håller sist och slutligen...

Innan vi får börja måla väggarna måste den gamla muren fixas klart. Vi ville alltså båda med Pate hålla kvar den gamla murväggen som fanns. Den är ju urspungligen murad så att man skall täcka den, men den hade sin charm och vi ville därför lämna en del av den synlig. Det betyder att de blev lite mera jobb. Pika, skrapa, hacka och lappa för att få den lite jämnare och en lite lugnare yta på den. Tegelstenarna skulle alltså putsas fram och stora hål och ojämnheter jämnas ut. 

På bilden nedan är övredelen fixad och efter att hela väggen är färdig så ska den behandlas med Saunasuoja för att binda dammet. Skulle helst inte ha behandlat den med någonting då jag tycker den är fin då den är sådär grådaskig. Saunasuojan gör nämligen färgerna en aning mörkare och djupare, men muren dammar massor om man inte behandlar den. 

 Trapporna

 Det som ännu orsakar bekymmer är betongtrapporna. Vill inte måla dem med t.ex Betolux, för vill varken ha en glansig eller hal yta på dem. Har sett betongtrappor med Pandomo golv (klicka här)  men tyvärr så är det långt utanför vår budjet... ja eller vi är ju redan, som vanligt, långt utanför vår ursprungliga budjet :) Det vad vi nu kollat på är harts (klicka här) eller mikrocement (klicka här). Har inte ännu hunnit kolla prisen på dem, men det är något man själv ska klara av att fixa. Kanske någon som har efarenhet?

Alltså, då trapporna är fixade så ska väggarna målas, sen skall takpanelerna slås på plats, sen golvet och sen dörrarna. Allt material förutom trappornas yta finns färdigt redan hemma så det är bara att dra arbetshandskarna på och jobba. Ja det ska vara klart inom januari, ingen stress förstås, men då SKA det vara klart ;)

Till "mini-wc:n" skall det bli vitt mosaikgolv och en liten mini-lavoar till vänster.
. Blir iallafall inget stänk längs med golvet i den här wc:n,
för här kan man nog bara sitta och pissa :)

Och för att inte riktigt glömma bort hur de såg ut för en tid sedan, så här några bilder ännu från den fasen som tog så många år...

Nu är då julen förbi och innan man igen gör en massa löften om godisstrejker och annat så får man väl idag ännu klämma i sig allt som ryms :) Jag går nu in i vecka 26 av graviditeten och känns bäst att inte ställa sig på vågen  speciellt såhär efter jul ;) Skulle annors kunna nu spola framåt till efter förlossning. Hur duktig är man inte egentligen att förtränga saker då man blir bebissjuk? ;)  

Gott Nytt År Kära Vänner!

Mina 5 små änglar

Tiden flyger iväg och efter 17 veckor av illamående och oöverkommlig trötthet så känner jag mig äntligen lite närmare normal igen. Tack och lov, för häärreminguuud det är ju snart jul! Som en obotlig julmänska hade jag nog gått isär om jag inte orkat pynja och fixa inför jul. Orsaken till att det inte funnits tid att blogga beror nog inte på mitt illamående eller trötthet utan närmare de här 5 orsakerna...

Visst ser de söta och oskyldiga ut ♥ Från vänster Phoebe, Luna, Cilla, Grace och Ellen

Ja, som ni säkert kan gissa så 5 hundar går ju inte precis med samma arbete som en hund.  Trots att jag var och varannan dag svär över något de hittat på så skulle jag nog inte byta bort en dag. Ja, eller kanske inte helt sant, någon dag kunde jag nog byta ut iallafall...

Hos oss sorterar vi soporna, inte bara en gång utan två gånger.
Phoebe har öppnat köksskåpsdörren och tömt ut 3 plastkassar med plastavfall, mmm mums.

Behändigt att hitta på hyss då det finns en valp i huset som får alla skyllor. Man behövde ju inte precis vara detektiv för att reda ut den skyldige... Grace, Ellen och Phoebe låg vackert prydda med skumgummi i skägget på den andra bädden då jag kom på plats.

Vad annat har hänt?

Det är ju faktiskt över en månad sedan jag senast skrivit ner vad som är på gång på Villa Bärre. Mycket har rymmats in på en månad. Oljevärmen i huset blev utbytt till jordvärme för under en månad sedan. Dyrt projekt, men nog så värt det i långa loppet. Vi valde Skärgårdens Brunnsborrning och var väldigt nöjda med vårt val. Själva proceduren var nog mycket smidigare än jag vågat ens vänta mig! På några dagar var det klapppat och klart. Det enda som dröjde (en månad!) var att få lovet för borrningen av staden. Under hela den månaden stod ju förstås hela källarprojektet stilla. Här några bilder:

Lite jobb blev det ju nog för P också. Gräva plats för vattenrören en halvmeter ner på vår gård är ju inte riktigt så där hejsan... räcker att man slår spaden 10cm ner så har man en sten emot. Tur att jag var gravid och illamående så blev befriad från grävarbetet och fick istället övervaka det hela inomhus;) Tycker jag är en utmärkt arbetsledare.

 Nu då värmeprojektet är klart så har vi kunnat fortsätta med evighetsprojektet, Källaren. Det ser faktiskt ut att evighetsprojektet kan bli klart inom snar framtid, inte helt till jul, men nog direkt efter jul. Amen. Ska ta kameran i handen och ta lite nya bilder för att nu bevisa att det faktsiskt är sant :) Vill ju inte riktigt själv heller tro på det!


Sen var det ju en sak jag gärna ännu berättar. Vi har nämligen igår varit på ultraljudsundersökning och fått veta att Hen som på de första undersökningarna liknat en Hon faktiskt är en Han! Det blir en lille bror och trots att Adelie så innerst inne önskat en lilla syster så även hon tyckte att kanske lika bra att det bara finns en mammas prinsessa ♥ 

Ännu är sockan lite för stor för lillkillen som väger nu ca 400g och är 20cm lång ♥ Är det förresten någon som vill ha mönstret på sockan så säg hep!

Trevlig första december åt alla!

På Åland

Först av allt, TUSEN TACK för alla gratulationer! Ärligt talat har jag inte själv ännu riktigt hunnit smälta det här med att jag faktiskt ÄR gravid. Men de börjar väl klarna även för mig så där snart, senast iallafall vid beräknat datum 12.4. Ja, det var ju faktiskt så att jag först väntade tvillingar men den andra slutat utvecklas vid ca 6 veckor. Har liksom nu först kommit över shocken av att jag eventuellt kunde ha blivit en fyrabarns mamma på en smäll, så det kan ju ta en stund innan jag liksom varvar ner och kan njuta av stunden. Barn är ju ljuvliga, men EN till blir nog riktigt bra ;) 

Sista veckoslutet i september har vi spenderat på Åland med min mor de senaste 20 åren. Så man kan nog starkt säga att Ålands hundutställning är en tradition som vi håller fast vid. Även i år gick det bra för våra fyrbenta, men bäst av allt, är nog att det alltid är lika roligt att åka dit. God mat, bastu och likasinnade vänner! Tack alla för ett härligt veckoslut igen, som minsann inte var utan skratt! (trots att jag drack "bara" Fanta hela veckoslutet och la mig kl.18.30 på fredagkväll ;))

Några bilder från utställningen... Här påväg mot Best In Show 4 uppfödargrupp. Och till er som inte vet vad uppfödargrupp är, så är det alltså en grupp på 4 hundar av samma uppfödare av samma ras som tävlar som en grupp.

Milah, Lianna, Alwin och Bobby

Till traditonerna hör även till en photoshoot med hundarna. Stugbyn i Kärringsund bjuder på otroligt vackra vyer, Vi på Saltkråkan är ju till en del inspelad där!

Att ta bilder på hundar är inte alltid det lättaste projektet :) Kräver tålamod  och snabb fotograf, men ibland lyckas det bra! Det allt som oftast Lena som fotograferar och jag dirigerar. 

Här på bild Bobby och hans syster Milah

Upp och ner, ner och upp

Ja, det har börjat bli lite för lugnt och tyst här i knutarna på Villa Bärre. Hushållet hålls dessutom ibland någorlunda städat, ibland alltså. Adelie slutat göra hyss. Jag hinner bra fixa mig i ordning på morgnarna innan jag ska på jobb. Funnits tid för egna hobbyn och gårdsarbete. Ja, de här låter ju inte alls som min vardag! Det var ju dags att ändra på det. Så här kommer orsaken till att min blogg stått tyst i nästan två månader...

Som man ser på bilden, så redan som tolv veckor gammal så ska det vara upp och ner ;) 

Nu ska det bli livat igen på Villa Bärre, för ska det bli en till baby, så behöver ju hen en egen hund ♥

Det här är Lilla Cilla, söt som socker ♥ 

Direkt då det här fruktansvärda illamåendet och tröttheten ger efter så ska det bli mera updateringar igen. Nu så koncentrerar jag mig på att sova och mera sova. Hur mycket kan en mänska sova egentligen...!?!

Imorgon bär det åt mot Åland och den traditionella hundutställningen på Eckerö. 

Trevligt veckoslut till alla!

THE Hallonkaka

Mina hallonbuskar var enormt stora förra sommaren och bestämde mig förra hösten att klippa ner dem helt och hållet, så jag var medveten om att de inte blir något dunder år för mina hallonbuskar. Bästa sättet är väl att vänta till våren och då knipa av alla döda kvistar, men tyckte bara att hela buskaget såg ut att behöva få en rejäl nerklipning och ny start. Tur nog så har mamma min vistats på stugan i Houtskär så jag har haft möjlighet att plundra hennes hallonbuskar. Finns inget bättre än en somrig hallonkaka med egna färska hallon!

Här kommer den här sommarens recept på en helt gudomligt god hallonkaka, 

Villa Bärre's halloncheesecake

Bottnet:

12 st Digestive kex

50 g smör
2 msk Muscovado sirap

1 tsk lakritspulver

Fyllning:

200g naturell färskost
180-200g vanilj färskost

2 dl socker
1 dl grädde

1 msk vaniljsocker
2 msk vetemjöl

3 st ägg

200 g hallon (frysta/färska)

Dekorering:

3-4 dl färska hallon
3 dl vispad grädde

100 g naturell färskost

2 msk socker
1 tsk vaniljsocker

Bottnet:

Lägg ugnen på 175 grader. Smält smöret och blanda i lakritspulvret och sirapen.

Krossa kexen och rör ner i smörblandningen. Lägg fast ett bakplåtspapper i bottnet på en form med löstagbara kanter (ca 24cm). Pensla kanterna lätt med matolja. Platta ut blandningen i formen och lägg i kylskåpet och stå.

Fyllning:

Blanda ostarna och sockret till en jämn blandning. Blanda i mjölet och rör ner ett ägg i taget. Vispa grädden lätt och rör ner den i ostblandningen. Strö ut hälften av hallonen på bottnet på formen och häll sedan över ostblandningen och strö över resten av hallonen efter det. Grädda i mitten av ugnen, lite på en timme. Låt kakan svalna tillräckligt så att den blir stadig innan dekorering. 

Dekorering:

Vispa grädden lätt och rör ner ost-sockerblandningen. Spritsa på kakan enligt egen smak och täck resten av kakan med färska hallon. Alternativt kan man dekorera kakan enbart med hallon och servera grädden skilt ur en skål, då kan man servera kakan innan den är helt kall. 

(Vink: Förra sommarens hallonkaka hittar du om du klickar på "relaterat inlägg"  i högra spalten)

Hur såg juli ut för oss?

Parkourparken i Pargas, där har J & A trivats rätt så bra. Ibland känns det bara att jag är helt enkelt för gammal för att se på, har ju hjärtat i halsgropen var och varannan minut, men duktiga är dom, och än så länge ingen skada skedd :)

I trädgården, har vi äppel, äppel och mera äppel... huh, blir väl äppelpaj, äppelmos, äppelpannakaka etc sen då de är mogna:) 

Luktärten har blommat redan en tid. Vill du förlänga blomingstiden så är det bra att använda den som snittblomma, då orkar den göra nya knoppar, och blommar alltså längre. Den doftar ljuvligt, men håller kanske inte så värst länge inne i vas. Läste också någonstans att luktärtens stjälkar innehåller bra med näring för odlingsjord, dvs. då blomningstiden är slut så lönar det sig att gräva ner stjälkarna i jorden. Luktärten växer ganska hög så det är bra att stöda den väl. Jag använde blompinnar först och sen fick den luta sig mot busken eller trädstammen. 

 Liljorna, var en av de första blommorna jag planterade på gården. Blommade så vackert, tills jag snopet fick märka att någon åt upp dem varje år.  Det är liljebaggen som äter upp i princip hela växten och den är svår dessutom att bekämpa. Bästa sättet att utrota fanskapet är att ta kål på dem en och en på våren. Adelie brukar hålla ett öga på liljorna och alarmerar mig på plats direkt då det behövs :) Nu har liljorna äntligen fått växa i fred!

 Trädlilja, en nyinflyttad här i trädgården och till skillnad från mina andra liljor som inte doftar så har den här helt underbart doft! Hela vardagsrummet doftade sommar av endast en blomma. Trädliljan kan bli upp till 2 m hög efter tredje sommaren.

Då man bygger upp och planerar en trädgård så är nog en viktigt sak att den skall vara så lätt skött som möjligt. Jag har t.ex valt att plantera lågväxta växter som gräns mellan gräsmatta och stenar, eller sen mellan stenarna marktäckande växter för att tränga undan ogräset. Det tar tid och det behövs tålamod att plocka ogräset innan den växt du vill att ska sprida sig tagit tillräckligt plats för att ogräset skall hållas borta. Men tycker det är värt det, för ser så vackert ut med tex grönt mellan stenarna. 

Stenkanter är snyggt men inte så lätt att klippa gräset kring det, och jag gillar inte att använda  trimmer, tycker det är helt tillräckligt med jobb att klippa gräset redan med gräsklipparen.

Här längs stenkanten håller jag på att plantera Kaukasiskt fetblad 'Leningrad white'

Den är rätt så tålig och passlig höjd för att avgränsa stenkanten och gräsmattan.  

  

Malva, inflyttad från familjen Dunckers trädgård förra sommaren, tack för den! Fungerar också bra som snittblomma.

Humlebagge, vad är det för nåt? Det är en skalbagge med humlekostym, berättade Google. Kolla på bilden så ser du nog vilken det är, jag har faktiskt aldrig sett en sådan förrut! Rönnspireans blomma är klart och tydligen insekternas storfavorit, den kryllar av humlor, baggar, blomflugor mm

Sista semesterveckan har alltså kört igång. Jag har suttit vid valplådan hela dagen och väntat på att den första valpen ska anlända... spännande!!!  Semestern har hittills bjudit på en hel del, både gott och ont, men inget oöverkomligt och mest gott iallafall. Källaren, ja, den står kvar där den är...likaså båten, som står kvar på vår framgård, precis som min man, också på framgården, med båten. Men allt har sin tid och nu är den tiden då jag hamnar nöja mig med att remonten får vänta några dagar till för att min man ska vara lycklig, dvs att han ännu i år ska få båten i sjön. Den var ju redan i sjön, men till all olycka så gick den sönder under Poker Run tävlingen...  

Här en kort snutt från Poker Run tävlingen, då vi ännu var lyckligt ovetande om båteländet!

Båten gick sönder, men familjefriden har väl hållits sådär ganska bra i behåll iallafall ;)
  

En riktigt skön vecka till alla som kikar in här! Håll snälla alla fingrar i kors att allt går bra med Gracies fölossning och att vi imorgon har valplådan full av valpdoft ♥