Min stora pojke

Jason har fyllt 7 år idag. 

Minns ännu dagen han föddes som igår. Vi var på TYKS, det gick inte precis som enligt böckerna:) Jason dröjde och dröjde med att komma ut. Efter 15 timmar var vi ännu 7,5 cm ifrån förlossning, jag trodde jag skulle förgå. Bedövningar, lustgas, epiduralen, alltså jag måst ha duschat i timtals, inget hjälpte. Sen hade vi ju det där badkaret... som rören var stockade och allt vatten rann ut i korridoren...!! Mera hormoner på dropp och äntligen börjar det hända något. Samma skötaren som redan gått tidigare hem från sitt arbetsskifte kommer tillbaka på jobb. Sen kom han äntligen, men han sa ingenting. Jag förstod ingenting, tänkte inte ens på att han var tyst. Jag bara tänkte att nog brukar vi ju alltid massera hunvalparna innan de också piper till (hunduppfödare som man är till märgen ända:)). Pate minns att de hängde Jason i föttrena och klappade på fotbottnen, sen sprang de iväg med honom och först ute i gången hördes ett gråt. Till sist fick jag honom på mitt bröst. 

En envis liten man från första början ♥ 

Jason Oscar Kotwica

Imorgon blir det ett inlägg om kalasen, 

blev många bilder så kräver lite tid att gå igenom.

Wonder Woman

Indeed! 
Idag har jag känt mig som en riktig wonder woman. Jason's födis kalas vol 1 och vol 2 avklarat, imorgon är det Vilda Västern kalas som gäller. 

Den bara måste jag ha, mitt i prick tyckte Pate;)

Igen kom stunden då man märker att Tiimari lämnat ett tomrum efter sig. Var kan man bäst skaffa sig prylar till barnkalas i denna lilla by om man inte vill ha Cars- eller Spidermanmotiv från Honkkis eller Tokmanni? Tre små rum hade söta sugrör, men ser nog ut att bli en rutt till Åbo imorgon iallafall.

Städa, byka, upp med hundskiten från gården -Phoebe tömmer roskisen - baka, koka sylt -Phoebe äter mat från bordet- handla, söka och föra barn -Phoebe rotar i matkassen-  laga mat, tvätta golv -Phoebe går förbi mig med en hel batong i munnen... Huuuuh, kände hur stressen kröp upp på mig. Jag ville ju att det sku vara städigt då gästerna kommer. Kändes som ett omöjligt uppdrag ännu imorse, men jag överlevde! Men undrar hur det är i andra familjer, är det 'wonder woman' i huset som står för att ordna födiskalas och baka och fixa? Hos oss är det iallafall så. Säkerligen är det helt och hållet mitt eget fel då jag kanske själv tagit det som min uppgift... men jag har ju bakom mig en wonder familj oxå, hjälpen finns alltid nära:) 
Imorgon blir det mera bilder på kakor och kalas. 


//Joanna

  

Kräfskiva på Forneldarnas natt

God mat och gott sällskap, tack Eva och Janne med familj ♥

 

Wild Wild West

Jasons födelsedag närmar sig med stormfart. För att inte avvika från vad jag är van med så lämnar jag ju förberedelserna till sista stund. Temat är Vilda Västern och önskemålet var att få en kaka som ser ut som en stetson, undrar hur det ska gå! Moster Lisa (eller Super-Lisa som hon numera kallas:)) har blivit inkallad för att planera leken och Moffa står för rekvisita. Egentligen är ju allt ganska bra under kontroll, än så länge:) Idag efter jobb har jag raggat på med symaskinen och fått matsals gardinerna helt färdiga och sytt av tygresterna påsar till kalaset.

Snart skall det firas!

Presentpåsar till Vilda Västern kalaset. Ännu ska dom fyllas med chocklad-guldpengar

Imorgon blir det jobb, kräftskiva, hundtvätt och Forneldarnas natt. 

Veckoslut med fart och fläng igen, men det är så jag vill ha det.

//Joanna

Små babysar

Beställde en silikonform från ebay, en som man kan göra babysar med, marsipanbabysar:) Hade redan glömt bort hela formen tills Niina började prata om att baka kakor till dop. Den måste ju testas direkt! Första babysarna hade nog för höga bilirubinvärden och skulle ha behövat lite ljusbehandling;) Följande satsen såg ut att ha lite bättre hudfärg. Slutade med att Niina tog med sig hem en av mina testversioner, den var nog bara II-luokka, men kanske helt okej iallafall. Glömde helt bort att fotografera dessutom... 

men för att undvika att göra allt annat tråkigt så gjorde jag en ny idag:)

Testversion, den får man avhämta mot ett paket marsipan.
Någon som behöver?:)

Gula bebisar. Dom fick barnen äta upp:)
Jason undrade om det kan börja växa en bebis i magen om man äter en sån?
Inte kanske på honom men på Adelie tänkte han:)

Doften av bulla

Idag var det lindrigt sagt lite yrt i köket. Att baka med barnen och deras kusiner är inte alltid så lätt. Hoppas att de ändå fick något ut av det annat än mitt stressande. Endel bullar blev openslade, andra blev utan socker men det viktigaste fixa vi, 

de smaka nämligen gott! 

GARDINER

Symaskinen har stått på matsalsbordet nu v-ä-l-d-i-g-t länge. Tydligen tillräckligt länge, för nu har jag äntligen börjat sy på gardinerna. Ännu fattas köksgardinen, men den har jag inte tyg till ännu. 

På måndag börjar Adelie på bantis igen, det tycker hon är tur. För vem sku orka vara med mamma hela tiden. "Ska int du mamma idag heller på jobb? Jag vill att du far på jobb, jag vill till mommo eller bantis" Imorgon blir det jobb, så då behöver hon inte vara med tråkiga mamma;)

Fairy och läderfett. Nu är bantistossorna redo för dagis

Brist på motivation

Var skall man ta sin motivation ifrån egentligen? Får ibland fruktansvärd ångest då hösten kommer och det känns som om alla projekt som borde ha gjorts på sommaren ännu står ogjorda. Känns som allt står still. Flunssa därpå brukar inte göra det lättare. Om man ändå kunde förstå att njuta av stunden och dessutom vila bort sin flunssa med gott samvete så kanske man skulle orka ta itu med nya och gamla projekt med en helt annan energi. Vinden. Den skulle jag tömma redan förra hösten. Suck, den fylls upp vartefter. Källaren skall bli klar till julen, det vill säga med den här takten julen 2015. Men så här är det väl då man vill så mycket på en gång!

Jag vill ju också gå på hundutställningar, 

så vill jag ha hundvalpar, 

så vill jag baka kakor, 

så vill jag också ha tid för mina barn, 

så vill jag att huset skall iallafall ibland vara rent, 

jag tycker oxå om att mina hundar doftar shampo. 

Jag vill sköta mitt jobb till 100%, 

jag vill ha tid för vänner, 

jag vill resa, 

jag vill handarbeta, 

jag vill pyssla.  

Och då påstår dom att trotsåldersbarn är jobbiga, men se på mig då minst lika jobbig!

Ibland måst man helt enkelt sitta ner och pusta ut och ta sig en titt runt. Allt är ganska bra som det är och vi kanske inte får huset så färdigt som jag vill. Ett evighetsprojekt kan väl inte heta evighetsprojekt om det blir färdigt på några år. Äga gammalt hus, och inte ha fickorna fulla med pengar, kräver nog att man förstår faktumet att ALLT tar tid och mera tid. 

Man bara glömmer det ibland:)

Här några bilder på hur det såg ut innan vi byggde bastu ocu duschutrymmen. 

Eftersom det var så mycket 'om och men' innan bastun var klar

 så upskattar vi nog den desto mer.

Hösten är här. 

Det är väl allra bäst att njuta av bastun och 

vara nöjd för det man har och inte ha så bråttom med allt.

- Kaikella on aikansa - 

  //Joanna

Fågelbräde

Fågelbrädet, eller närmare sagt är det ju ett hus, har hängt ganska många år utan någonsorts vård... Nu var det dags att fixa upp det. Samtidigt fick jag testa färgen som jag eventuellt hade tänkt måla hundkojan med. Fastän jag nu inte hade precis rätt penslar eller hjälpmedel så blev det ju nog rätt så bra.

Före 

'

Efter

Nu är det bara fågelmaten som fattas:)